enpedagogsreflektioner.blogg.se

Vi fick i grupp uppgift att diskutera olika begrepp som är viktigt att reflektera kring när man i förskolan arbetar med likabehandling, att förebygga kränkande behandling och trakasserier. Jag anser att det är otroligt viktigt att diskutera begreppen i arbetslaget och att det görs flera gånger. Detta för att kunna skapa diskussioner och ta del av varandras tankar kring de olika begreppen och dess betydelse.

Mångfald
• Brukar syfta till olikheter, när det gäller kön, ålder, etnisk/kulturell bakgrund, social tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, familjeförhållanden och utbildning.
• Mångfald handlar inte bara om att åstadkomma en blandning. För att få mångfald måste vi sätta in det i ett sammanhang. När vi fokuserar på att behandla alla lika blir mångfalden en naturlig konsekvens.
• Begreppet kan även ifrågasättas. Det riskerar att konstruera och konservera människor som olika. Fokus på olikhet riskerar att förstärka skillnader.
• Medlet för att nå mångfald är likabehandling. Att inte göra någon skillnad, man behandlar alla lika genom en likvärdig bemötande.
• Tidigare har begreppet tänkt ha innebörden ”lika rättigheter och möjligheter”. Men begreppet togs bort ur lagen.
• I förskolan och skolan sätts ofta likhetstecken mellan mångfald och enbart etnisk mångfald. Man associera oftast, tänker vi, att man tänker på etnisk och kulturell tillhörighet.

Normkritik
• Viktigt att ha ett normkritiskt förhållningssätt i arbetet med likabehandling. Det synliggör de värderingar och normer vi skapar i verksamheten, samt ifrågasätta dem. Ett normkritiskt förhållningssätt innebär att medvetandegöra, ifrågasätta, omforma och ibland skapa nya normer. Det innebär att fokusera på bemötande och innehåll, utformning och metodik i undervisningen.
• I en normkritisk förskola bör man undersöka hur normer påverkar uttryck i vardagen, i mötet, valet av läromedel, utformning av miljön samt utnyttjandet av material.
• Toleranspedagogik, ”tolererar de som avviker”. Viktigt att reflektera över sin egen norm och vilka värderingar som grundar synsättet.
• Omedvetet skapas oskrivna regler och idéer, och det är dom vi vill synliggöra.
• Normen synliggörs när någon bryter den.
• Få kännedom och bli medveten om att man personligen har en makt, vilket kan bidra till orättvisor i samhället.
• Inte ta för givet att alla har samma normer. Att man har förståelse för mångfalden av perspektiv.
• Det är viktigt att pedagoger är normkritiska och inte bara lär barnen att vara normkritiska.
• Att vi inte väljer att benämna något som ovanligt och onormalt, för att istället välja benämningen ovant, för att kan stimulera till nyfikenhet och öppenhet.
• Viktigt som pedagog att reflektera hur normer påverkar hur vi handlar. Det påverkar hur vi bemöter barnen och hur de bedöms, behandlas, bekräftas samt hur de beskrivs.
• Betydelsefullt att som pedagog vara nyfiken och öppen, för att skapa förutsättningar för ett fördomsfritt förhållningssätt.

Normer i språket
• Normer som förmedlas i språk och kommunikation.
• Målet är att göra barnen medvetna om de mönster och normer som oftast finns i exempelvis litteraturen och medier och hur det påverkar vårt tänkande. Man behöver inte välja bort litteraturen, huvudsaken att vi reflekterar tillsamman med barnen kring innehållet och de normer som framkommer.
• Tänka på normer i kommunikation när vi bemöter barnen, exempelvis i möte med flickor och pojkar.

Normfällor
• Att vi tänker på att inte bara utgå från en specifik norm i förskolan, exempelvis att vi bara utgår från en viss kulturell tradition för att det varit normen. En enkel lösning är att ha en multireligiös almanacka.
• Att det är viktigt att inte har sig själv som norm, kan leda till ojämnställd och diskriminering.

Heteronormativitet
• Som står för de förväntningar som finns på hur kvinnor/flickor resp. män/pojkar ska vara. Att vi blir bemöta med ett könsneutralt förhållningssätt.
• Ett synsätt där man anser att män och kvinnor attraherar och kompletterar varandra.
• Det är viktigt att ifrågasätta och utmana heteronormen genom att inte bara se könet utan också individen.

Genus
• Genus är vad det kulturella arvet och det sociala systemet formar oss till. Hur vi upplever och beskriver vår könstillhörighet. Begreppet genus fokuserar på relationen mellan könen, kvinnors och mäns beteende, sysslor och vad som anses kvinnligt och manligt. Handlar om människan tolkningar om dessa skillnader.
• Genus i skola och förskola handlar om en medvetenhet kring föreställningar och omedvetna förväntningar på de båda könen. Vad anser vi vara viktigt att barnen ska bära med sig i livet?
• Kompensatoriska pedagogiken är ett arbetssätt som ifrågasätts, vilket skapar segregering av de båda könen och risk för generalisering.
• Genuskontrakt, genom att vara medveten om de oskrivna regler som gäller för könen.
• Att vara medveten utifrån ett makt- och relationsperspektiv. Hur genus visar sig i samspelet.

Jämställdhetsintegrering
• Målet är att erbjuda en jämställd verksamhet. Är ett förändringsarbete som har som syfte att förbättra exempelvis förskolan utifrån ett jämställdhetsperspektiv, vilket är en ständig pågående process.
• Att kunna synliggöra pojkar och flickors villkor och förutsättningar.
• Är en politisk strategi som har syfte att minska ojämställdheten i Sverige. Viktigt att se till kvalitativa och de kvantitativa aspekterna vid exempelvis vid kvotering.

Intersektionalitet
• Fokuserar på ”skärningspunkten mellan olika maktordningar, det vill säga mellan individers eller gruppers olika villkor, förutsättningar och möjligheter att påverka” (s. 65). Man har olika kategoriseringar utifrån olika aspekter så som klass, kön och ålder och hur dessa tillsammans skapar olika maktpositioner och hur de påverkar varandra. Viktigt att ha i bakhuvudet, i jämställdhetsarbetet så att det inte bedrivs mot en speciell grupp, exempel flickor/pojkar, etniska grupper eller funktionsnedsatta.

Likabehandling – likvärdig behandling
• Med likabehandling menas att alla får känna sig respekterad och värdefull.
• En likvärdig behandling handlar om en rättvisa vad det gäller villkor, förutsättningar, bemötande etc. Likvärdig behandling ökar därmed möjligheten att till att var och en får sina behov bekräftade. Genom att vi gör likvärdig behandling, får vi likabehandling vilket skapar mångfald.
• Ligger i begreppet att alla inte är lika. Kan diskriminera genom att behandla alla lika, indirekt diskriminering.

Referens

Svaleryd, K., & Hjertson, M. (2012). Likabehandling i förskola och skola. Stockholm. Liber.