enpedagogsreflektioner.blogg.se

Jag tycker att alternativa verktyg i förskolan är bra för att på så vis kunna nå alla barn eftersom barn lär olika. Detta var också något som Helene Dahlström tog upp på sin föreläsning samt att hon berättade att alternativa verktyg ger en möjlighet till variation på arbetssätt exempelvis med ljud, bild, text och film. Det i sig kan ge stöd i kommunikation samt stöd för struktur för de barn som är i behov av detta. Barnen föds numera in i en digital värld och Helene Dahlström tog även upp att det finns en helt annan tillgänglighet idag. Man bär med sig exempelvis sin smartphone eller surfplatta och i din telefon kan du ha med dig exempelvis talsyntes, översättningsprogram, internet etc. Så det känns som att det är oundvikligt att lärandet i förskolan kommer att stödjas av modern teknik. Detta framkommer även i läroplanen för förskolan.

”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal­ och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.” (Skolverket, 2011, s. 7).

Helene Dahlström berättade om ett analysschema för val av lärverktyg, vilket jag anser är bra att tänka på och reflektera kring i arbetslaget. Nedan följer några punkter som kan vara bra ha som stöd.

• Vilka förutsättningar och behov har barnet?
• När och var behöver barnet använda lärverktyget? Vid vilka situationer? I vilka miljöer?
• Vilka möjligheter och begränsningar har lärverktyget i olika lärsituationer?
• Hur lättåtkomligt behöver lärverktyget vara?
• På vilket sätt kan lärverktyget stödja delaktighet och lärandet?
• Hur ”enkelt” och användarvänligt behöver lärverktyget vara?
• Varför väljer vi det ena lärverktyget istället för ett annat, med liknande funktioner? Jämför de olika lärverktygen?
• Vilka funktioner har lärverktyget? Vilka funktioner saknar lärverktyget som barnet behöver?
• Vad tillför lärverktyget/programmet/appen som inte redan tillgodoses av annat material till den pedagogiska situationen?

Helene Dahlström tog även upp möjlighet att jobba med olika appar. Appen Ritprata nämnde jag i min blogg om konflikthantering. Appen ger barnen möjlighet att kunna se, genom tanke- och pratbubblor att vi tänker olika och hur samtalet byggs upp och påverkar våra tankar och svar. På detta sätt skapar det struktur för barnen och en annan begriplighet. Dessa sociala berättelser underlättar för de barn som har svårt att förstå den verbala kommunikationen. Med hjälp av olika berättelser kan man ge förslag till olika lösningar och tillvägagångsätt. Man kan även fotografera olika situationer och skriva text till.

Jag anser att det är viktigt att man verkligen är kritisk till alla appar och reflekterar över syftet och vad barnen kan lära sig av dem. Det är lätt att barnen vill sitta med en Ipad och endast spela på den, vilket många pedagoger tyvärr använder den som ”barnvakt” och missar det pedagogiska syftet. Jag kan också tycka att det kan vara bra att presentera apparna man jobbar med för föräldrarna, för att de ska få känna delaktighet i vad vi använder för hjälpmedel och verktyg.

Jag har lite tankar utifrån en hälsosynpunkt. Jag tänker på strålningen från exempelvis Ipaden samt att barnen lätt blir stillasittande. Jag tänker också att det tar ifrån oss lärotillfällen i ”verkligheten” att exempel jobba med instrument eller jobba med tredimensionella saker så som klossar etc. Det blir lätt att vi missar den ”verkliga världen”.

I en artikel av Aglassinger et al. (2012) har de genom olika projekt undersökt hur Ipads kan stödja lärandet i förskolan och användas för barn i behov av särskilt stöd. Det visades att arbetet blev mer lustfyllt samt att det vara roligare och mer motiverande att arbeta med finare bilder och effekter i Ipaden samt att barnen kunde få direkt återkoppling, om de gjorde rätt. Det visades också ha effekt på sociala färdigheter med samspel och turtagande samt att alla barnen kunde vara delaktiga verbalt. Vilket också gjorde det lättare för barnen att vänta på sin tur.

I ett av projekten där språkutvecklingen skulle stödjas genom Ipads ansåg pedagogerna att det var bra att det fanns så mycket färdigt material genom apparna, vilket annars blir tidskrävande att själva fixa. Genom apparna gavs det möjlighet till många ljud som pedagogen har svårigheter att åstadkomma med olika instrument, leksaker etc.

I ett annat projekt där man arbetade med de små barnen i förskolan var det viktigt att en pedagog satt ord på det som hände på skärmen samt att de Ipaden som ett komplement. Ett moment som var väldigt utvecklande och positivt var att rita med fingret, vilket stärkte deras självförtroende och motiverade dem att fortsätta rita på papper.

I projektet där de arbetade kring matematik kunde arbetet på arbetet på Ipaden kopplas till konkreta upplevelser som gav barnen möjlighet att befästa djupare kunskap. Genom olika appar kunde man jobba med kartor, kompass, GPS för att utveckla tids- och rumsuppfattning. Det som pedagogerna upptäckte var att alla appar inte var bra, vilket jag nämnde tidigare, att det är nog bra att ha ett kritiskt förhållningssätt. De ansåg även att det var viktigt att konkretisera med ”verkliga” material att räkna med, vilket jag också skrev om tidigare. De ansåg även att pedagogens närvaro och kunskap var viktigt. Det anser jag också är en viktig synpunkt eftersom att många appar kan tappa sitt pedagogiska syfte om pedagogen inte är närvarande när barnet använder Ipaden. Det är skriver även Aglassinger et al. att vi bör säkerställa det pedagogiska i användandet, så att Ipaden inte blir ett tidsfördriv.

Ipaden är ju också lätt att ta med sig och du gör enkelt dokumentation av barnens tankar och aktiviteter, vilket underlättar att fånga lärandet i stunden. Samt att barnen själva kan dokumentera, ta ett foto eller spela in ett ljud. (Ibid.)

Jag läste ett inlägg i lärarförbundets tidskrift Pedagogiska magasinet nr 1 februari 2015, om en elev på högstadiet som särbehandlas på grund av hens elöverkänslighet. Den eleven har inte samma möjligheter att gå i skolan som alla andra barn och det fick mig att tänka till. Hur ska de barn och elever som har elöverkänslighet få samma möjligheter till likvärdig utbildning om den digitala världen nu är en del av skolan?

Jag hittade även en artikel där jag läste om ett alternativt verktyg i form av bokhund. Det är ju inget tekniskt hjälpmedel, men det räknas ju ändå till ett alternativt verktyg, tycker jag. Hundarna används som pedagogiskt verktyg för att skapa läslust hos barn med lässvårigheter. Barnen upplever att de läser mycket bättre tillsammans med hundarna. Hunden kan även ställa frågor kopplat till boken genom att välja en leksak där en siffra bestämmer frågan. Men det är ju tyvärr inget för den som är allergisk.

Ett tips! På spsm.se kan du läsa mer om alternativa verktyg samt få stöd vid valet av appar! http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/It-i-larandet/Stod-med-it/Alternativa-verktyg/Appar/Stod-vid-val-av-appar/

 

Aglassinger, U., Strindholm, S., Kallin, E.-M., & Rudnik Norling, C. (2012). Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan? Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan, (3).
Tillgänglig:http://www.skolporten.se/app/uploads/2012/04/UL_artikel_3_2012_aglassinger_mfl.pdf (2015-04-07)

 

Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. (2:a uppl.). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442